Dags för båtpolitik

 

Båtfolket har en ständig koll på vädret, inget undantag inför Veteranbåtsfestivalen. Erfarenheter från tidigare år med kalasväder under helgen och ruskväder veckan efter innebar att viss osäkerhet infann sig. Men den visade sig obefogad, det innebar att allt blev bra. Trots kalla nätter trivdes våra 78 deltagare som fanns på plats fredag till söndag, totalt var vi närmare 90 båtar under helgen. Vi som arrangerar börjar planera nästa år redan nu, erfarenheterna är viktiga. I år arrangerades middagen av Skärgårdsfestivalen och vi drabbades av en närliggande festplats som väsnades så till den milda grad att det hördes till Pålsundet, det säger en del! Nästa år kommer vi att flytta middagen till en mycket lugnare plats, festivaldeltagare är ett strävsamt gäng, vi tackar för det.
I år fick vi besök av båtar från Danmark och nio deltagare från den Holländska föreningen Zweedseklassiker club, alla trivs i nordens Venedig.
Under helgen kunde ca 50 000 besökare njuta av deltagarnas båtar och intresset är märkbart, det vi håller på med är rent nöje förenat med kulturbevarande i världsklass. Hög tid att våra politiker ägnar sig åt föreningar och de människor som engagerar sig som ägare och volontärer för att bevara, visa och utveckla vårt svenska kulturarv.
Nu ska Stockholm återerövras säger Trafikborgarrådet Helldén med cykling som särintresse, från vad? Det finns politiker som är mer intresserade att genomföra egna förslag än att fråga medborgarna vad de efterfrågar. Jag tänker direkt på Pålsundet och Nobelcentret som direkt påverkar vår levande kultur och miljö. Sveriges industri och utveckling byggdes på många orter med vetskapen att helgen kunde man ta båten för rekreation, Stockholm, Västerås, Göteborg- listan omfattar riket.
Nu ser man från politikers sida på intäkter och snabba cash, jag menar givetvis snabba lösningar, för det kommer ju alltid nya politiker som får stå till svars för genomförda beslut. När vi om tjugo år ser tillbaka till början av 2000-talet kommer många att minnas båtklubbarna och varven där gemenskapen byggdes och somrarna då vattnen fylldes med vackra båtar.
När båtklubbarna och varven är utkastade av politiker som genomför kortsiktiga lösningar, men glömmer den långsiktiga effekten, som bland annat båtlivet innebär, då är det dessvärre för sent att göra om och göra rätt.
En av kvällarna under festivalen puttrade vi Djurgården runt i en snipa, spontant började alla sjunga Ebba Gröns ”Staten och Kapitalet” från 1998, känns lika aktuell idag.
Det är hög tid att samla kunskapen inom det flytande kulturarvet till ett ”Veteranbåtsting”, i höst. SYS, MYS, GYS Stiftelse, Allmoge, Vikingaskeppen, listan är lång men alla ska känna sig välkomna. Veteranbåtsföreningen med BHRF kan stå som värdar och förhoppningsvis kan vi ägna en dag i november i Sjöhistoriska museets samlingssal. Agendan är enkel men viktig, hur bevarar och utvecklar vi vår världsunika verksamhet för kommande generationer.
Ska vi bjuda in politiker? Knappast, de får komma om de vet att de kan göra om och göra rätt. SBU, SXK, SSF är ju de riksorganisationer som för vår talan, de vet själva om de ska delta för vi vill se resultat, föreningar, båtklubbar och varv måste bevaras. Det sägs att det finns 20 000 – 25 000 veteranbåtar i Sverige, det innebär att vi är närmare 100 000 medborgare med anknytning, hög tid att vi gör vår röst hörd om vi ska verka för att bevara vårt kulturarv till kommande generationer.